puff puff pass

2010-12-16 kl. 01:46:53


Den lurar dig. Den fångar in dig. När den har dig fast i sitt grepp så lurar den dig ännu mera. Den hjälper dig, får dig att må bra, intalar dig att den bara vill dig väl och så länge du stannar kvar och är med den så kommer allt att lösa sig utav sig självt. De första åren förstärks allt när du är med den. Maten smakar godare, cigaretterna är mycket godare och hela din omgivning tycks vara lite bättre. Efter ytterligare något år kan du inte sova utan den. Och efter ungefär sex års trogenhet gentemot den så fungerar du inte alls utan den. Om du överger den i någon dag kommer du att känna dig konstig och folk i din omgivning kommer reagera på hur du beter dig. Du är nu endast normal så länge du har den vid din sida och att vara utan den finns inte på kartan. För varje år som går behöver du mer utav den, större mängd. Mer mer mer! Och när sju år har gått vill du ingenting hellre än att bli av med den. Du gör slut, sparkar ut den och ber den dra åt helvete. Men på något vänster lyckas den alltid ta sig tillbaka in i ditt liv. Tillslut ger du upp och i samma veva förlorar du den sista kontrollen du hade kvar över ditt liv.


Nää okej. Ska sluta snacka skit om den enda kärleken jag haft i livet.
Men just nu hatar jag den utav hela mitt hjärta. Det borde fler göra tycker jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0