It ain't easy to get to heaven when you're going down

2009-10-06 kl. 22:41:47


Telefonen ringer. Okänt nummer. Ett tveksamt finger på grön lur som sedan går över till den röda och trycker bort samtalet. Datorn i knät. Går in på hitta.se, slår in numret och trycker på enter. Två minuter senare sitter jag på golvet i badrummet. Datorn ligger trasig bredvid soffan ute i vardagsrummet. Skakiga händer som försöker att tända en cigarett med den sista tändstickan. Sedan ringer telefonen igen. Jag håller den hårt i handen. Svarta tårar rinner ner för mina kinder. Grön lur, klick. En hes, raspig röst hörs i andra änden. En röst jag inte har hört på tre år och som jag aldrig mer trodde att jag skulle höra. Inga ord sägs under fem minuter, bara snyftningar hörs från oss båda. "Förlåt" säger jag plötsligt och slänger telefonen i väggen.

Du var min lilla flicka men du är inte så liten längre.. Vi var aldrig bra för varandra.
Försök att förstå. Det vi hade finns inte längre.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0